.jpg)
1 november 2024 | Artikel
I diskussionen om klimatpolitik och vetenskap uppstår ofta spänningar, där dessa områden kan kännas lika svåra att förena som olja och vatten. För att hantera de globala klimatutmaningar vi står inför krävs emellertid en tydlig och enad strategi för framtiden.
Just nu pågår en global konferens om biologisk mångfald, COP16, i Colombia. Där medverkar och betonar även svenska politiker vikten av att inkludera biologisk mångfald i klimatarbetet i högre utsträckning än idag. Samtidigt pågår i Sverige flera utredningar kring klimat, biologisk mångfald och hur skogen kan nyttjas som en hållbar resurs för framtiden.
En utredning som läckte information under veckan och som leds av en representant för skogsindustrin, föreslår enklare avverkningsregler och minskat fokus på värden som biologisk mångfald och rennäring. Kritiker menar att detta representerar ett starkt särintresse på bekostnad av en långsiktig hållbarhet.
Den andra utredningen, som främst berör Sveriges arbete med att uppnå EUs miljömål inom LULUCF (Land Use, Land-Use Change, and Forestry), har fått utökad tid och hotas av splittring till följd av motsättningar och svårigheter att hantera och balansera olika särintressen.
För att möta de globala utmaningar vi står inför krävs enighet och handlingskraft. Med en genomtänkt och hållbar strategi kan skogen spela en avgörande roll i omställningen mot ett klimatneutralt samhälle - samtidigt som den bevarar biologisk mångfald och stödjer lokala näringar. För att uppnå detta krävs att vetenskap och politik samverkar i en gemensam vision som ser bortom kortsiktiga särintressen.
Funderar du på hur du kan minska ditt företags klimatavtryck? Kontakta oss så berättar vi mer om fightCOtwo.
Sverige har länge varit en förebild för världen. Vi har stått starka i frågor som digitalisering, entreprenörskap, kreativitet och en genuin strävan efter globala framsteg. Men något har förändrats, och vi märker en påtaglig förändring.
EU har enats om ett nytt certifieringsramverk för kolkrediter som syftar till att skapa en mer transparent och trovärdig marknad. Behovet av att strama upp marknaden för kolkrediter och få bukt på problemet med lågkvalitativa erbjudanden och ibland ren greenwashing ligger bakom detta.
Forskare från över 20 europeiska forskningsinstitut har undersökt hur istidscyklerna påverkat den genetiska mångfalden hos olika trädarter. Under den senaste istiden, då trädens utbredning minskade kraftigt, antog forskarna att den genetiska mångfalden skulle vara låg. Studien visade dock det motsatta – trädens genetiska mångfald var oväntat hög!
