23 februari 2024 | Artikel

Skogsbruket i förändring

Det traditionella skogsbruket har under många decennier förordat kalhygge, även kallat trakthyggesbruk. Nya maskiner har effektivt kunnat avverka stora ytor där industrins efterfrågan på råvara stått i centrum. Men skogsbruket är i förändring och intresset för alternativa, hyggesfria metoder växer snabbt.

I Sverige finns över 300 000 privata skogsägare. Många har upplevt både dålig ekonomi och sett sin generations skog avverkas, med en utarmning av biologisk mångfald och socialt värde som följd. Tiderna förändras och intresset för alternativt skogsbruk ökar stadigt. Fler och fler studier pekar på att mindre skogsägare gynnas av ett hyggesfritt brukande av sin skog. Det går med andra ord att få ekonomi utan att kalavverka. Genom att låta skogen stå kvar, bli mer blandad och innehålla olika ålder över lång tid kommer även den biologiska mångfalden påverkas positivt.

Att besöka en äldre blandskog ger välbefinnande, den är rik på bär och svamp och dom vilda djuren har skydd och mat utan att skapa betesskador. En skog av denna karaktär är också mer motståndskraftig för väderförändringar och skadeangrepp. Nedan listas fler av de fördelar som kommer med ett hyggesfritt skogsbruk:

Stabilare intäktsflöden: Genom att successivt avverka och föryngra skogen över tid, bibehålla kolsänka och att tjäna pengar på att låta skogen stå kvar.

Minskade skötsel- och återplanteringskostnader: Hyggesfria metoder kräver ofta mindre aktiv återplantering och markberedning jämfört med traditionellt skogsbruk, eftersom naturlig föryngring främjas. Detta leder till lägre kostnader för skogsägaren över tid.


Högre virkesvärde: Skog som sköts med hyggesfria metoder kan producera träd av högre kvalitet, vilket kan säljas till ett högre pris och bli till långlivade produkter.


Ekoturism och rekreation: Skogar som förvaltas utan stora avverkningar kan vara mer attraktiva för rekreation och turism samt främjar i högre grad rennäringen.


Riskspridning: Genom att använda hyggesfria metoder diversifierar skogsägaren risken genom att ha en mer varierad skogsstruktur och åldersfördelning, vilket kan göra skogen mer motståndskraftig mot skadeangrepp, sjukdomar och extrema väderhändelser.


Långsiktig hållbarhet: Även om det kan ta längre tid att se ekonomisk avkastning från hyggesfria metoder jämfört med traditionellt skogsbruk, kan dessa metoder erbjuda en mer hållbar modell för skogsbruk som säkerställer skogens hälsa och produktivitet för framtida generationer.

Avkastningskalkyl: Vi har under lång tid kunnat räkna skogens ekonomi på låga räntenivåer, men stigande räntor gör det svårare att få ekonomi i ett trakthyggesbruk.
Att övergå till hyggesfria metoder kan kräva initiala investeringar och en period av anpassning. På lång sikt kan dock dessa metoder erbjuda en väg mot ekonomiskt hållbar skogsförvaltning som också bidrar till miljömässig och social hållbarhet. 

Läs mer: