5 januari 2024 | Artikel

Minskat kolupptag i svenska skogar

Under de senaste tio åren har det årliga kolupptaget i svenska skogar minskat med 30 procent, en nedgång större än de samlade årliga utsläppen från alla inrikes transporter. Detta skriver DN i en artikel baserad på ny statistik från Naturvårdsverket.

Enligt Naturvårdsverkets statistik för 2022 är nettolagringen av koldioxid i skogsmark knappt 39 miljoner ton, en minskning med över 16 miljoner ton sedan 2013. Det är främst kolupptaget i den levande biomassan, det vill säga levande träd, som minskat. Detta bedöms bero på ett flertal faktorer:

Ökad avverkning – Avverkningen i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och befinner sig i dag på mycket höga nivåer, enligt Skogsstyrelsen.

Granbarkborre – Sedan 2018 pågår ett mycket stort utbrott av granbarkborre, vilket bedöms bero på torka och ensidigt skogsbruk. Skogar med hög biologisk mångfald, glesa, olikåldriga och trädslagsblandade bestånd klarar sig generellt bättre gentemot angrepp från granbarkborrar

Minskad tillväxt – Tillväxten i svensk skogsmark har minskat sedan 2012, grunden till detta är inte helt klarlagt, men förändrat klimat med torka är en trolig delförklaring.

Kolupptaget i skogen mäts via SLU Riksskogstaxeringen, kurvan för tillväxt närmar sig nu kurvan för avverkning och naturlig dödlighet. Då dessa kurvor möts utgör skogen inte längre än kolsänka. I delar av södra Sverige har detta redan inträffat.

Sammantaget gör dessa parametrar det utmanande att uppfylla målen i EU:s nya klimatlagstiftning – att Sverige ska öka den genomsnittliga totala nettoinlagringen i skog, mark och träprodukter med 4 miljoner ton år 2030 jämfört med snittvärdet 2016-2018.

Läs hela artikeln på DN.se här: