Forskning leder vägen
Vad händer inom forskningen om biologisk mångfald och hur ser marknaden för klimatfinansiering ut? Läs våra senaste spaningar och artiklar!
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev:
Summer is finally here – a time for long bright days, nature experiences, and well-deserved rest. Make the most of the season and enjoy everything nature has to offer.
We will be back in August with new articles, news, and inspiration, and we look forward to an exciting autumn together.
Wishing you a wonderful summer from all of us at fightCOtwo!
FightCOtwo announces that the Boreal Mix forest carbon project has successfully completed validation under the VERRA VM0012 Improved Forest Management (IFM) methodology, becoming the first Swedish forest carbon project validated under this internationally recognized framework.
On International Day for Biological Diversity, we celebrate the power of local action. At fightCOtwo, we work to protect Swedish forests, strengthen biodiversity, and create long-term climate value through nature-based solutions rooted in science and transparency.
A new study from Lund University shows that Sweden’s old-growth forests store up to 83 percent more carbon than managed forests — significantly more than previously estimated. The largest difference is found in the soil, where carbon stocks in old-growth forests are as large as all the carbon in managed forests combined: trees, dead wood and soil.
Interest among forest owners in supporting biodiversity is growing. Simple, low-cost measures can make a big difference. By identifying habitat trees and deadwood, you can discover the insects, lichens, and fungi that depend on them.
A new report from the Swedish Forestry Agency paints a serious picture of the state of biodiversity in Swedish forests.
When RMK in Estonia recently announced that it is seeking partners to build a financial system for carbon credits, it sent a clear signal not only to Estonia, but to Europe as a whole. This is not a pilot initiative, but a shift in how forests are valued in a modern economy.
Most people accept climate change today, yet climate action often moves slowly. A new study shows how certain arguments in public debate – even seemingly reasonable ones – can reduce support for climate policy and contribute to delays in climate action.
Trees don’t respond to winter cold alone. New research shows they also react to short warm spells, adjusting the timing of budburst to avoid frost damage. This flexible strategy helps forests cope with increasingly mild and unpredictable winters.
In Sweden, dead wood on productive forest land has increased since 2000—but from low starting levels. Dead wood is essential habitat for thousands of species. To restore forest biodiversity, we need both continuity over time and a varied mix of standing and downed dead wood.
Canada has pledged to protect 30% of its land by 2030, but legal protection still falls well short of that goal. A recent 2025 study suggests that safeguarding species and habitats will require a major expansion of protected areas. With roughly 15% protected, Sweden faces a similar challenge.
In recent years, interest in nature-based solutions, climate projects and biodiversity initiatives has increased significantly. The level of ambition is high and the willingness to contribute is clear – but the market is undergoing a decisive shift.
Merry Christmas and Happy New Year from all of us at fightCOtwo. Thank you to our customers and partners for your trust and collaboration throughout the year. We’ll continue publishing new articles after the holiday break—until then, we wish you a peaceful season and a great start to 2026.
Next week we will send out the annual Boreal Mix update to our resellers and direct customers, summarising this year’s project development, ecological forest management and certification progress across our project areas. This is our second yearly report.
Dead wood is not waste but vital habitat. A new Swedish study shows that older, protected forests with much dead wood host far more beetle species than production forests, underlining how important it is to keep dead trees in the forest.
Across northern Europe, traditional hay meadows and grazing lands are closing in as small farms disappear. By choosing clear goals – free development, reopened fields or new deciduous woodland – landowners can restore light, structure and habitat for plants, insects, bats and threatened birds.
Carbon credits are generated by two types of projects – ex-post or ex-ante. Learn more about what sets them apart.
This week, fightCOtwo welcomes DNV to our project sites for field validation under VERRA’s Verified Carbon Standard. The visit marks an important step toward certification – ensuring that every part of the Boreal Mix project is transparent, measurable, and verified by independent experts.
Region Jämtland Härjedalen highlights fightCOtwo’s work with climate-positive forestry. By combining long-term forest care with digital mapping tools, Swedish forests are managed to capture more carbon and preserve biodiversity.
On a property under agreement with fightCOtwo for Boreal Mix, continuous efforts to add dead wood in a stream have shown rapid ecological benefits. An electrofishing survey revealed that young fish thrive among the branches and logs—finding both food and shelter. A simple action with lasting impact.
As one of Sweden’s largest forest owners, the Church now faces strong public demands for sustainable stewardship. In Sunday’s election, forests emerged as a central issue — a hopeful sign that land use is increasingly seen as a matter of ethics, climate, and future responsibility.
With Sweden approaching an election, clarity on forests matters. The Moderate Party’s latest letter—sent jointly with Finland to European Commission President Ursula von der Leyen—repeats the sector’s talking points instead of facts, weakening Sweden’s credibility and clashing with its climate and biodiversity commitments.
Aspen trees have evolved a molecular system to sense both light and temperature, helping them decide when to keep growing and when to prepare for winter. A new study uncovers how the proteins PHYB and PIF4 interact to fine-tune this balance, offering insights into how boreal forests withstand seasonal and climate changes.
Lakes have often been seen as carbon emitters, while shoreline plants are overlooked in carbon cycle research. A new study from Uppsala University shows that fast-growing aquatic vegetation along lake shores captures large amounts of carbon and stores it in sediments, suggesting lakes may shift from net sources to net sinks of carbon.
In northern Sweden, farmers once depended on mire grasslands to secure enough fodder for livestock during long winters. Today, traditional mire mowing has disappeared from most landscapes, but its return helps restore biodiversity. Orchids, mosses, and wading birds all benefit when these habitats are managed instead of overgrown.
Each year, Canada publishes The State of Canada’s Forests as part of its formal commitment under the Montreal Process. The report is produced by Natural Resources Canada. In response, independent experts release an annual counter-assessment, A Critical Review of Canada’s State of the Forests. This article highlights the main findings of the review, many of which resonate from a Swedish perspective.
FightCOtwo is now reaching out globally to companies and organizations that integrate carbon offsetting as part of their business strategy.
Spring has flown by, and summer is upon us. We at fightCOtwo wish you a joyful and restful summer season. Our newsletter will take a short break and return in August—refreshed and ready for the opportunities ahead.
Until then, take care and enjoy the season,
— The fightCOtwo Team
As meadows, gravel pits, and open sandy areas become overgrown or developed, vital nesting habitats for many of our wild bees are disappearing. However, restoring these habitats is both possible and effective– by using bare sand as a conservation management tool.
The contorta pine (Pinus contorta), sometimes called the “turbo pine”, was introduced in Sweden on a large scale during the 1970s and 1980s as a response to concerns about a future shortage of biomass. This species grows about 30% faster than the native pine (Pinus sylvestris), which made it attractive for forestry. Today, it is found on about 600,000 hectares, mainly in northern Sweden.
May 22 marks the International Day for Biological Diversity, a global initiative that draws attention to the critical importance of protecting our planet’s rich variety of life. The theme for 2025 is: “Harmony with Nature and Sustainable Development.”
Wolves helping the forest, and salmon climbing trees — how is that possible? The answer lies in a hidden world beneath our feet — in the extraordinary symbiosis between fungi and the plant kingdom, known as mycorrhiza.
A new study in Earth’s Future explores how different forest management strategies will shape the climate resilience of Swedish forests through the 21st century. Using advanced modelling, the researchers compared three approaches: business-as-usual forestry, set-aside (no management), and climate-adapted management.
The king of the forest is under threat. Sweden's moose population is in dramatic decline, yet browsing damage in forests remains a persistent issue. This reveals a fundamental imbalance in how we manage forestry, wildlife, and biodiversity. Today’s one-sided forestry model creates an unnecessary conflict of interest—where the moose becomes the scapegoat in a system shaped by human priorities.
This article is an excerpt from the report "The State of the Forest in Canada" and deals with the issue of substitution and how much of the forest that actually becomes long-lived products. How do you think Sweden compares?
This year, spring arrived early. In southern Sweden, mild temperatures have been around for a while, and now the first spring flowers are starting to appear in the north. The light has returned, birds are singing in the forests, and the trails are drying up – perfect conditions for a walk in nature.
During the winter months, many Swedes and tourists flock to the Swedish mountains to enjoy skiing—both cross-country and downhill. But with a warming climate, the risk of snow shortages is becoming more and more real. March 2025 was recorded as the warmest March in European history, and the consequences are already visible.
With climate change, longer heatwaves dry out forests, increasing the risk of wildfires. These fires severely impact ground lichen, a crucial food source for reindeer, and its recovery is a slow process. However, successful experiments have demonstrated ways to accelerate its reestablishment.
Environmental DNA (eDNA) has opened up many new possibilities for researchers, companies, and organizations striving to better understand and map nature and biodiversity. Recently, this technology has led to the discovery of several previously unknown species in Sweden.
This year’s theme, “Forests and Foods,” highlights the role forests play in ensuring global food security, sustaining livelihoods, and promoting biodiversity.
Plants and animals require genetic diversity to remain resilient and adapt to rapid changes in climate and the environment. By incorporating genetic considerations into conservation planning, we can better protect biodiversity and strengthen ecosystems.
The World Economic Forum (WEF) has published its risk report 2025. There are two overall conclusions that can be drawn from it. The first is that "it will get worse" and the second is that "environmental risks are what makes it worse".
A new report from SLU reveals that the number of trees aged 180-239 years has increased in forests outside formally protected areas. Although old trees alone don’t guarantee a rich habitat, their value increases as they age and decay. Over time, they become hollow—creating perfect homes for many forest species.
Extreme and unpredictable weather is becoming more common as climate change accelerates, bringing higher average temperatures and milder winters. But how does a changing climate impact Swedish forests and wildlife?
The bio-credit market is expanding rapidly, and to minimize risks and ensure high quality, robust and comparable measurement methods are essential. As the saying goes: “If you can’t measure it, you can’t improve it.”
Boston Consulting Group (BCG) presented an interesting report in 2020 that is still very valid. They attempted to put a total monetary value on all forests on our planet. The total value was derived from the sum of commercial, social, environmental and climate regulation value.
In the 1970s, Sweden introduced the North American contorta pine for timber production. The contorta pine grows much faster than our native pine trees but has no natural place in the Swedish boreal ecosystem.
January has been windy in northern Sweden, with yellow and orange weather warnings issued one after another. Many trees have fallen onto roads and power lines. Now that the storm has passed, it’s time for forest owners to inspect their land and assess the damage to their forests.
2024 marks the first year where the global average temperature exceeded 1.5 degrees above pre-industrial levels, according to the EU’s Copernicus Climate Change Service. This historic and alarming milestone reflects the increased risk of extreme weather and need for immediate measures.
Preserving Swedish continuity forests is vital for biodiversity, climate stability, and cultural heritage. These undisturbed forests, untouched by clear-cutting or intensive forestry, provide essential habitats for species reliant on old trees, dead wood, and natural forest structures.
As the year draws to a close, we at fightCOtwo would like to wish all our readers, friends, partners, and customers a very Merry Christmas and a hopeful New Year.
Tickor är vedlevande svampar och nyckelkomponenter i friska skogsekosystem. De bryter ner träets cellulosafibrer och frigör näringsämnen som gynnar andra organismer. Dessutom fungerar de som livsmiljö för många insekter som är specialiserade på att leva och utvecklas i dessa svampar.
Sverige har länge varit en förebild för världen. Vi har stått starka i frågor som digitalisering, entreprenörskap, kreativitet och en genuin strävan efter globala framsteg. Men något har förändrats, och vi märker en påtaglig förändring.
EU har enats om ett nytt certifieringsramverk för kolkrediter som syftar till att skapa en mer transparent och trovärdig marknad. Behovet av att strama upp marknaden för kolkrediter och få bukt på problemet med lågkvalitativa erbjudanden och ibland ren greenwashing ligger bakom detta.
Forskare från över 20 europeiska forskningsinstitut har undersökt hur istidscyklerna påverkat den genetiska mångfalden hos olika trädarter. Under den senaste istiden, då trädens utbredning minskade kraftigt, antog forskarna att den genetiska mångfalden skulle vara låg. Studien visade dock det motsatta – trädens genetiska mångfald var oväntat hög!
I förra veckan avslutades COP16 i Colombia, där biologisk mångfald stod i fokus. I dagarna pågår COP29 i Baku, Azerbajdzjan, som samlar tusentals delegater med målet att nå överenskommelser om globala insatser för att motverka klimatförändringar. Följ konferensens utveckling live och lyssna på panelsamtal via länkarna vi samlat i denna artikel.
Att vistas i skogen är inte bara ett äventyr för barn; studier visar att regelbunden tid i naturen stärker deras fysiska, mentala och emotionella hälsa. Skogens myllrande liv erbjuder en plats där barn får leka fritt, utforska och använda sin kreativitet.
I diskussionen om klimatpolitik och vetenskap uppstår ofta spänningar, där dessa områden kan kännas lika svåra att förena som olja och vatten. För att hantera de globala klimatutmaningar vi står inför krävs emellertid en tydlig och enad strategi för framtiden.
Gammal, värdefull skog minskar snabbt världen över, samtidigt råder osäkerhet kring bedömning och klassificering, vilket gör det svårt att avgöra hur mycket av dessa områden som faktiskt finns kvar.
Stora delar av de ekosystem som funnits och utvecklas under tusentals år är på väg att försvinna. Det visar en rapport från WWF International, Living planet Report 2024.
Med en yxa kan skogsägaren göra stor nytta för den biologiska mångfalden i sin skog.
Vare sig du själv äger skog, jobbar med naturvård eller är allmänt intresserad av skogens ekosystem är Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning, en utmärkt bok som du inte bör missa.
Debatten om klimat och svenskt skogsbruk har blivit alltmer polariserad, med en hårdnande ton som går från sakfrågor till personangrepp. Detta är olyckligt och bygger på målkonflikter där olika särintressen kämpar för sin sak, vilket hindrar en konstruktiv dialog.
Kanada är precis som Sverige ett stort skogsland med en betydande och för landet viktig skogsindustri. I "The State of Canada's Forests Annual Report", som publiceras av Natural Resources Canada, har man fått skarp kritik för att ge en ofullständig och missvisande bild av tillståndet i Kanadas skogar.
Hösten är här, med krispig luft och skogar fyllda av bär och svamp. De synliga svampar vi ser och plockar utgör endast en liten del av helheten. Majoriteten av svamparna växer i marken i enorma nätverk uppbyggda av miljontals trådlika celler.
Sälgen spelar en central och viktig roll i det svenska skogslandskapet och hyser en mängd arter som är beroende av den för sin överlevnad.
Begreppet naturvårdsarter är en samlingsterm för arter som är extra skyddsvärda, indikerar att ett område har höga naturvärden eller i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald.
EU:s naturrestaureringslag (Nature Restoration Law, NRL), är en ambitiös lagstiftning som syftar till att återställa skadade ekosystem inom EU:s medlemsstater.
Forskning visar att det ekonomiska värdet av vildplockade produkter, bland annat blåbär och svamp, motsvarar 70 procent av värdet av det trä som tas ut ur skogen varje år i Europa.
Sommaren är äntligen här och med det den perfekta tiden att ge sig ut i skogen! Ta med familj och vänner på en vandring, plocka bär, svamp eller bara njut av lugnet och den friska luften. Vi är tillbaka i augusti med nya spännande artiklar och nyheter.
Klimat och biologisk mångfald är vår tids ödesfrågor, men dagens diskussioner om lösningar tenderar ofta att utgå från ett nutidsperspektiv. Nuvarande generation har förlorat en viktig referenspunkt: hur såg ett friskt skogsekosystem egentligen ut för bara några decennier sedan?
Myrar fyller en viktig funktion i landskapet och för den biologiska mångfalden i skogsmarker. Men till följd av ett varmare klimat, utdikning och brist på störningar såsom djurhållning och myrslåtter har mängden träd på myrar ökat med över 80 procent de senaste årtiondena.
Vi har länge känt till hur viktigt det är med död ved på land. Att det har stor betydelse för flera av våra fåglar, insekter, svampar, mossor och lavar. Det pratas mindre om vilken betydelse död ved i vatten har för djurlivet i våra vattendrag. Den döda veden skapar variation i bottnarna, skydd och rikare miljöer för fisk, kräftor och småkryp.
Träd har förmågan att reglera sin värme, ungefär som en inbyggd luftkonditionering. De gör det genom att ge skugga, men också genom att avdunsta eller ”svetta ” ut vatten. Kyleffekten skapar ett svalare mikroklimat i skogen men hotas av stigande temperaturer och torrare klimat.
Att gå i en gammal skog bjuder på stor artrikedom. En av dessa är myran – en sofistikerad och organiserad art där varje individ har en specifik uppgift att fylla. Deras stackar är avancerade samhällen med tusentals invånare och med sitt stora antal fyller de viktiga funktioner i ekosystemen, bland annat som pollinatörer.
Brunifiering är ett fenomen som påverkar många av Sveriges sjöar och vattendrag, där vattnets klarhet minskar och färgen får en mer brunaktig nyans. I södra och mellersta Sverige har brunifiering fördubblats sedan 1990-talet, med stora konsekvenser både för mångfalden och tillgången till dricksvatten.
Den 22 maj varje år samlas vi kring den internationella dagen för biologisk mångfald. Denna händelse infaller på årsdagen av den konvention (CBD) som deklarerades av FN redan 1992. I år är temat "Be part of the Plan".
Dessa två begrepp har kommit att användas flitigt inom klimatområdet för att beskriva kolkrediter. Men vad innebär de egentligen och är de likvärdiga? I denna artikel reder vi ut begreppen och förklarar vilken princip vi arbetar utefter.
Ett varmare klimat ökar risken för fler och allvarligare skogsbränder. Forskare från Sverige, Danmark och Storbritannien har i en nyligen publicerad studie undersökt skogars förmåga att binda kol efter en skogsbrand och vilken roll en rik biologisk mångfald spelar för skogens förmåga att binda kol efter en brand.
Aspen ansågs fram till slutet på 1980 talet vara ett ogräs i skogen. Aspen har haft dåligt rykte på grund av att den är värdträd för rostsvamp som orsakar knäckesjuka på tallungskog. Vid avverkning var det vanligt att asparna ringbarkades och på 60–70 talet bekämpades den med hormoslyrbesprutning. Idag vet man att aspen är värd för minst 1000 arter och ett viktigt trädslag för mångfalden.
I Sverige markbereds i stort sett all skogsmark som kalavverkats. Metoden är maskinell och används för att underlätta återplantering genom blottläggning av mineraljorden. Men konsekvenserna för skogens biologiska mångfald är stora och i många fall irreversibla.
Naturvårdande skötsel är ofta en effektiv åtgärd för att vidmakthålla eller förbättra önskvärda biotoper i områden som ska bevaras. Praktiskt innebär det ofta att återuppta eller imitera tidigare markanvändning eller naturlig störningsregim. Ibland är en engångsinsats tillräcklig, men ofta behöver åtgärderna upprepas vid flera återkommande tillfällen för en mer bestående effekt.
Med små insatser och ökad förståelse kan vi skapa bättre levnadsvillkor för klövviltet i Sverige. Älgen har blivit färre till antalet och kalvar föds mindre och magrare än tidigare. Vi behöver och kan skapa bättre förutsättningar för en hållbar älgstam. I denna artikel riktar vi fokus mot födotillgången och vad du som skogs- och markägare kan göra för att stötta klövviltet i svenska skogar.
Science Based Targets initiative (SBTi) uppmanar alla sina anslutna medlemmar att vidta kraftfulla åtgärder för att förhindra eller minska utsläpp även utanför den egna värdekedjan. Dessa typer av åtgärder går under namnet BVCM eller Beyond Value Chain Mitigation. BVCM programmet har till syfte att komplettera de så kallade scope 1–3 åtgärder, då det har visat sig svårt för många att nå netto-noll med enbart åtgärder inom den egna värdekedjan.
Träd är starkt beroende av mikroorganismer för att tillgodose sina näringsbehov. En viktig relation är den med mykorrhizasvampar, där svampar och trädets rötter samarbetar under jord. En mindre studerad grupp av svampar är de mörka septatendofyterna, som tillverkar melanin och verkar spela en tidigare förbisedd roll i ekosystemet.
2012 beslutade FN att 21 mars ska vara den internationella skogsdagen. Syftet är att belysa vikten av att bevara och hållbart bruka världens skogar.
Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för att bevara och på ett hållbart sätt förvalta biologisk mångfald och våra olika ekosystem. Högre temperaturer, förändrade nederbördsmönster och stigande havsnivåer är några påverkansfaktorer. Redan idag ser vi att trädgränsen förskjuts och att vissa arter av flyttfåglar anländer tidigare till Sverige.
Klimat och hållbarhet är ett komplext område där många parametrar väger in, och att hitta genvägar är sällan rätt väg att gå. Behovet av att arbeta tvärvetenskapligt bygger på systematik, noggrannhet och en stor portion kompetens. För att stävja oseriösa aktörer vilar branschen för klimatkompensering på fem grundläggande principer; additionalitet, beständighet, verifierbarhet, spårbarhet och hållbar utveckling.
Det är i många sammanhang, inte minst inom politiken, en vedertagen sanning att biogena förnybara resurser, exempelvis skog, inte ger upphov till några utsläpp av CO2. Sanningen är förstås att alla biogena material/resurser släpper ut CO2 när de förbränns eller bryts ner. Klimatet bryr sig inte om var CO2 -molekylen kommer ifrån, CO2 är CO2.
Det traditionella skogsbruket har under många decennier förordat kalhygge, även kallat trakthyggesbruk. Nya maskiner har effektivt kunnat avverka stora ytor där industrins efterfrågan på råvara stått i centrum. Men skogsbruket är i förändring och intresset för alternativa, hyggesfria metoder växer snabbt.
Det primära verktyget för att mäta biologisk mångfald är genom naturvärdesbedömning. Vi på fightCOtwo har sett ett behov av en fördjupad och förfinad värdering och har därför, i samarbete med miljökonsultbolaget Greensway AB, tagit fram en sådan metod. Verktyget är en del av vår digitala plattform EcotechAi.
Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige från Idre i söder och norrut. Det området kallas Sápmi.
Under de senaste åren har intresset för Sverige och att uppleva naturen ökat. Sverige förknippas med vacker, lättillgänglig och orörd mark. Naturturism är turism med inriktning på naturupplevelser och en av landets starkaste grenar. Det är också en av de viktigaste reseanledningarna till att förlägga sin semester i Sverige.
Innan det industriella skogsbruket tillkomst var skogsbränder starkt bidragande till att forma den skogsmosaik som då fanns. Skogsbränder kan ha komplexa och varierande påverkan på biologisk mångfald. Effekterna beror på olika faktorer, inklusive brandens intensitet, ekosystemtyp, och de evolutionära anpassningarna hos de inblandade arterna.
Det vanligaste sättet att klimatfinansiera CO2-utsläpp som kvarstår efter andra utsläppsminskande åtgärder har varit, och är fortfarande, att plantera träd. Problemet med detta är, enligt The 2022 Land Gap Report, att världen inte har tillräckligt med tillgänglig landyta för att möta behovet.
Vi är många som är överens om att klimatfrågan behöver tas på allvar och det genomförs många goda initiativ runt om i världen där enskilda delar i detta komplexa område hanteras. Det som ofta saknas är det viktiga tvärvetenskapliga perspektivet. Klimat och biologisk mångfald är tätt sammankopplade och behöver hanteras tillsammans.
Under de senaste tio åren har det årliga kolupptaget i svenska skogar minskat med 30 procent, en nedgång större än de samlade årliga utsläppen från alla inrikes transporter. Detta skriver DN i en artikel baserad på ny statistik från Naturvårdsverket.
Att alla typer av skogar har en god förmåga att ta upp CO2 och binda kol är känt. Men hur mycket och hur mycket över tid är desto mer omdiskuterat. Likaså till vilken grad det moderna skogsbruket påverkar denna förmåga.
Vi blickar tillbaka på ett händelserikt år där vi tagit stora steg för att bevara och skydda värdefulla skogar i Sverige. Under denna period har vi framgångsrikt genomgått en verifieringsprocess, tagit våra första eDNA-prover ute i fält och etablerat flera avtal med några av de ledande återförsäljarna för klimatfinansiering.
Historiskt har våra skogar präglats av naturliga störningar. Brand och storm innebar ljusare och mer variationsrika bestånd. Modernt skogsbruk är en mänsklig störning som, tvärtemot de naturliga, ofta innebär en förlust av biodiversitet. Med hjälp av naturvårdande skötsel kan naturvärden bevaras eller utvecklas i skogar som är påverkade av skogsbruk.
Ständigt möts vi av nya rapporter och artiklar som belyser vikten av att agera skyndsamt - att kraftfulla beslut är nödvändiga för att bromsa människans påverkan på klimat och natur. Läget är allvarligt, men det finns hopp om att klara utmaningen genom åtgärder som ger effekt här och nu.
I det svenska landskapet utgör skogen inte bara en ekologisk och ekonomisk resurs utan är även viktig för människors välbefinnande och rekreation. En skog som bär inga eller små spår av skogsbruk har särskilt stora sociala värden där många aspekter spelar in i upplevelsen; ljudbild, doft, utsikt, vyer och sammansättning av träd.
”Vad skulle du se i en gammal skog som styrt sig själv? - Då skulle du se ett underbart, levande kaos runt omkring dig. Vi kan föreställa oss träd i alla storlekar. En del är små och unga, en del är långa och äldre, medan andra är monumentala, gamla och krokiga.” – Anne Sverdrup-Thygeson
Miljö-DNA, även kallad eDNA, är en banbrytande teknik inom forskningen och övervakningen av biologisk mångfald. fightCOtwo har i samarbete med IVL, Svenska Miljöinstitutet, startat ett projekt för att undersöka hur denna teknik kan användas för att mäta den biologiska mångfalden i svenska skogar.
I ett öppet brev skrivet via The CfN Global Steering Committee uppmanas värdens miljöministrar att öka finansieringen av biologisk mångfald. Brevet, undertecknat av bl.a. tidigare statschefer, diplomater och vetenskapsmän, kräver en avsättning om minst 20 miljarder dollar årligen till naturfinansiering.
Den 22 maj är internationella dagen för biologisk mångfald. Dagen instiftades år 1993 av FN för att belysa hotet mot och betydelsen av biologisk mångfald på jorden.
Hyggesfritt skogsbruk är ett övergripande namn för alla former av skogsbruk där marken aldrig är kal, metoden benämns också som kontinuitetsskogsbruk. Målet är att skap en flerskiktad skog. Exempel på hyggesfritt skogsbruk är blädning där enskilda, grova träd plockhuggs var 10-25 år.
Att bevara och återställa våtmarker har stora positiva följder och det är ett kostnadseffektivt sätt att stärka biologisk mångfald och samtidigt binda stora mängder kol.
Information om klimatfinansiering och biologisk mångfald innehåller ofta krångliga ord. Här reder vi ut några av de vanligaste begreppen du kommer komma i kontakt med.
Ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på kort och lång sikt – även om man räknar in att biomassa från skogen ersätter fossila källor. Det skriver forskare från Umeå universitet.
Av Sveriges idag 999 rödlistade och hotade skogslevande arter påverkas minst 394 direkt negativt av svenskt kalhyggesbruk och efter hyggesfasen. Det skriver WWF i en nyligen publicerad artikel. Mest tydligt är detta i Jämtlands län med 227 arter som missgynnas av kalhyggesbruket, följt av flera av de nordliga länen.
Naturvårdsverket har för första gången beräknat klimateffekten av restaurerade våtmarker i Sverige. Under 2021 minskade klimatutsläppen med 2500 ton koldioxidekvivalenter till följd av den våtmarksareal som restaurerats med statliga medel.
